mostlyus

Någon sa för inte så länge sen att det känns som gräset alltid är grönare på andra sidan. Hon har nog rätt i det påståendet,  när det gäller det mesta faktiskt. Som man upplever det ialf. Om jag beställer en rätt på restaurang, ser jag ofta någon som äter något annat som med ens ser godare ut än det jag själv har på tallriken. 


Buhu för gräs. Verkligenheten är oftast att det är brunt och dammigt på den andra hagen ändå.

Men när det gäller förhållanden då? Ska man lyssna till alla som skutt sitt hjärta tar? Eller ska man arbeta mycket hårdare då? Ska man verkligen nöja sig? Det verkar ialf inte flickorna i filmerna göra...